En eftertanke.

Hej!
Jag sitter och försöker smälta alla intryck från vår
fantastiska resa
. Det kommer att ta tid att förstå helheten av allt som vi
har upplevt. Jag är enormt tacksam att jag har fått göra denna resa och
jag hoppas att flera får samma upplevelse.

Resan för grupp två började inte så bra eftersom bussen bara kom till
Malungsvägen, men med en skicklig chaufför så kunde han ratta oss till
Moraklockan och där bytte vi till dubbeldäckaren. Utanför Eskilstuna fick
vi njuta av Ulrikas fantastiskt goda pastasallad.TACK ULRIKA! Flygresan
och bussfärden till Krakow gick snabbt och på Hostel Lemon tog  grupp ett
emot oss.

Tiden gick fort i Krakow. Torsdagen var dagen D, då vi var till Auschwitz.
Vår kunnige guide Michal var med oss i bussen och  berättade mycket under
resan. I Auschwitz hade vi alla hörlurar och i dem  hörde vi Michal
berätta intressant och utförligt om allt och vi besökte de platser som vi
läst om tidigare.
Ju mer vi hörde och såg, ju mer dämpade blev alla och
det kom ett tryck över bröstet och tårar i många ögon. Svårt att
föreställa sig hur något så fruktansvärt har hänt. Allt hår och barnskorna
var det som fick mig att förstå vidden av detta. Man hör siffror ,men kan
inte föreställa sig omfattningen. Nu fick jag se en bråkdel av alla stulna
skor och för mig blev det en chock. Håret har ju suttit på någons huvud
och skorna har små barn sprungit och lekt i!


Resten av veckan gick snabbt. TACK alla fina ungdomar att jag fick dela
den här upplevelsen med er. Ni har varit ett fantastiskt gäng som jag
kunde dela både sorg och glädje med. TACK till alla föräldrar som ställde
upp och gjorde detta möjligt, både med arbete innan resan och ni som
följde med.  Tack också till mina härliga kollegor som var med.

// Elisabet Axelsson-Brandt

 


Kommentarer

Lämna en kommentar

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Hemsida/Blogg:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0